and this I come home to?

det känns som när han sa
"kom"
"men jag är ju här?"
"men du är ju så långt bort"
"ja, jag är ju typ en cm ifrån dig"
"men det känns som en mil"

men sanningen är, att jag vet inte om en mil är tillräckligt långt bort.

we look pretty happy, we look pretty normal - let's go back to that.

amanda = trött, happy, trött, trött, peppriös!
idag = blod, skrik och smärta! gogo!

och btw, jag har skavsår på tungan >.<
fett obehagligt, det gör ont och jag kan inte
låta bli att "slå i" tungan i tänderna.
AOUCH.
men ska man tvunget ha plastvampyrtänder
så får man ta konsekvenserna...
öhöööhö..

PLEEEEEEEEEEEEEEBEHEE..